söndag 8 augusti 2010

Att pruta i Kina


Kina är definitivt en kultur att pruta i, men inte överallt. I de stora shoppingcentrerna i västerländsk stil är det fasta priser med prislapp, och där är det lönlöst att försöka. Det samma gäller statliga butiker, som t ex souvenirbutiker inne i de tyngre turistattraktionerna. Utöver detta så går det i princip att pruta överallt.

"Hur mycket kan man pruta?"
...frågar många mig, och det är lite svårt att svara på. Oftast gäller frågan de stora turistvaruhusen, typ Sidenmarknaden. Här är "startpriserna", dvs det första priset som försäljaren ger dig, helt personligt anpassat till dig. Om du signalerar "föstagångsbesökare" då kommer de att klippa till rejält - typ 10 gånger ett rimligt slutpris. Har du en Kines vid din sida, eller kan prata lite Kinesiska, så kommer du att få ett steg lägre startpris. De infödda Kineserna, utan västerländskt sällskap, får ett startpris som ligger betydligt närmare normala handelsnivåer.

"Hur prutar man?"
Grundprincipen är att säljare/köpare växelvis med hjälp av en miniräknare gafflar sig från ett startpris till ett slutpris. Hur man gör detta på bästa sätt brukar de som spenderat två timmar i ett turistvaruhus snabbt bli experter på och skriva flitigt om i sina reseberättelser. Själv räknar jag mig inte som expert, men jag har iallafall några år här, så några grundtips jag kan förmedla:

✔ Bli aldrig arg. Prutningen är business - Inte personligt. Du lär definitivt inte få lägre pris om du är aggressiv. Var glad, och se det som det "spel" som det är.

Visa inte att du är speciellt intresserad av varan. I det ögonblicket försäljaren ser dina köpimpulser blir det betydligt svårare. Du ska ge intrycket av att du inte vill ha varan, men att ett mycket lågt pris kanske kan få dig att tänka om.

Höj ditt bud med små steg, men inte provocerande små. Försök få säljaren att sänka två gånger innan du höjer en gång. Luras inte att höja för stora steg bara för att säljarens bud ligger mycket långt ifrån ditt.

Om du ska köpa flera likadana produkter: Börja med att köp en, och gå därefter till ett annat ställe med din redan inköpta vara synlig och köp de resterande. Om försäljarna ser att du redan köpt en, så är det ett helt annat prutklimat. Det är till och med förekommande att man får startpriser som är lägre än det tidigare prutade slutpriset när de ser att du redan handlat.

Bli aldrig orolig att du pressar priset för lågt - även om försäljaren ser gråtfärdig ut. De är mycket professionella, och även om du nästan ser deras tårar så kommer de aldrig att sälja utan att tjäna acceptabelt på affären.

Det finns nästan alltid många som säljer samma vara. Hamnar du i ett låst läge så är det ingen fara. Tacka för dig, och gå vidare till nästa. Det är mycket psykologi i en förhandling, och vid nästa försäljare kan förhandlingen sluta helt annorlunda.

Det slutliga "vapnet" du har i förhandlingen är att gå därifrån. Ibland löser det situationen, och försäljaren springer efter dig och accepterar ditt prisförslag.

Bit dig inte envist fast vid ditt första uttalade pris. Stoltheten sitter djupt i det Kinesiska medvetandet, och en låst förhandling kan släppa om du ger med dig en aning. Det finns massor med exempel där en försäljare hellre avstår från att sälja än att förlora en förnedrande prutning där bara försäljaren tvingas sänka sitt bud, och köparen vägrar höja - även om köparens bud faktiskt är acceptabelt.

Försök överlämna pengar som motsvarar ditt bud under den pågående förhandlingen, och få säljaren att ta pengarna i handen. Om säljaren väl har tagit mot din pengar har du sannorlikt vunnit affären till ditt pris. Säljaren kommer mycket sällan att lämna tillbaka kontanter som han/hon väl har hållit i.

Du kan aldrig som köpare sänka ditt bud under pågående förhandlare. Har du en gång sagt ex 30 RMB, så är det omöjligt för dig att ändra dig till 25 RMB.

Stå för dina bud. Har du gett ett bud, och säljaren sedan accepterar det, och du efter det ångrar dig, så uppfattas det som ett mycket fult beteende, och försäljaren kommer definitivt inte att bli glad. Ge dig bara in i budgivning om du har för avsikt att handla.

Det underlättar definitivt att köpa mycket på samma ställe. Är ni flera personer som kan samordna era köp så blir förhandlingen betydligt enklare.

Har du en Kinesiska bekant - ta med dig honom/henne. Det sparar mycket möda.

När du har spenderat lite tid i denna miljön är du snart ganska trött på att höra:
"Hi my friend- How many ties do you need?"
"No jokingprice - Are you talking US-dollar?"
"Hi sir - I remmeber you"
"Hi mister, a Louis Vuitton bag for your wife?"

En mycket rutinerad försäljare på Sidenmarknaden i Beijing.

7 kommentarer:

  1. Bra skrivet.

    Kan tillägga att man ska ha bra koll på sedlarna om man sträcker över dem. Det förekommer att de byter ut en äkta sedel mot en falsk och sedan sträcker över pengarna till dig. Då har de tjänat säg en hundring utan att behöva göra mer.

    Jag brukar alltid innan jag lämnar över pengarna höja sedeln mot ljuset för att visa att jag vet att det är en äkta sedel jag lämnar över. Då blir det svårare för dem att luras.

    Sen brukar jag gå och "leta" bland numren ovanför själva båset. De ser att man är ute efter ett speciellt bås men vill ju så klart stjäla kunden (mig) innan den hittar rätt.
    När de erbjuder samma vara så säger jag snällt "Nej tack. Jag har redan fått ett så bra pris på ett annat ställe att jag är på väg dit."
    De frågar ju självklart vad för pris jag fått och då brukar jag lägga mig under det pris jag tidigare betalat.

    Då får man samtidigt lite koll på om man hamnat nära det rätta priset.
    Är de villiga att sälja till mig till det lägre priset jag sagt så har jag betalat för mycket på förra stället.

    MEN!
    Det skiljer massor i kvalitet ocskå. Det får man inte glömma.
    Så ett lägre pris kan betyda att du får en sämre kvalitet så det är en rackarns svår balansgång.

    Men som Krister skriver, man måste ha kul när man prutar och skoja lite. Är det nånstans du ska öva på dina dolda teatertalanger så är det här.

    Låtsasgråta, tala om vilken fattig student du är, klaga på din gamla sjuka mor... Jo, det känns kanske lite lågt men har ni varit på Sidenmarknaden så har ni också hört alla deras historier.

    SvaraRadera
  2. Väldigt bra beskrivning.
    Apropå det Jessica skriver, tänk på att det finns öressedlar också. Åka taxi är billigt men taxichaufförerna kan bli lite "oglada" när man försöker betala med 20 öre för hemresan :-)

    SvaraRadera
  3. Ja tack för de bra tipsen! Har prutat i Shanghai och har väl vanan inne men tipset angående att börja sträcka över pengar i deras händer har jag inte tänkt på tidigare. Ska prova vid tillfälle.

    SvaraRadera
  4. Många bra tips. Tack för det! :)

    Du nämnde att det underlättar om man kan lite kinesiska... Har du några exempel på kinesiska fraser som man kan använda för att tvätta bort stämpeln som dum turist? Det vore toppen!

    SvaraRadera
  5. @pixelviking

    Ett svar som är enkelt för mig att ge - men kanske svårt för dig att uttala är att du säger:
    "Zhēndema?" (真的吗?)
    efter försäljarnas påståenden om hur billig och bra deras prylar är.
    Det betyder ungefär "Veklingen?" "Säger du det?", men jag har svårt att tro att det räcker för att tvätta bort din ovan nämnda stämpel.

    Annars kan du mer läsa här om livsviktiga kinesiska fraser här:
    http://kristeribeijing.blogspot.com/2010/04/kinesiska-fraser-som-verkligen-behovs.html

    SvaraRadera
  6. Lite tvetydiga råd här. Man skall samtidigt ge ett sken av att inte ha lust att köpa men å andra sidan får man inte ens börja pruta om man inte ämnar köpa något ? Det går inte ihop.

    SvaraRadera
  7. @Anonym

    Jag förstår inte din poäng.

    Menar du att det är en motsättning i "Du ska ge intrycket av att du inte vill ha varan" och "Ge dig bara in i budgivning om du har för avsikt att handla."? Det finns ingen motsättning. Inga problem att tillämpa båda råden samtidigt.

    Förtydliga gärna vad du menar.

    SvaraRadera